Jag ORKAR inte
Alltså vad är det som är så J Ä V L A svårt att förstå!? Har man en flickvän- HÅLL DIG TILL HENNE DÅ FÖRIHELVETE!?
Annars anser jag att paret i fråga ABSOLUT inte är rätt för varandra. ABSOLUT inte.
Jag menar, okej, jag tänker inte sätta någon fuckin jävla gloria på mitt eget huvud nu och låtsas att jag är bättre än någon annan, men jag vet iallafall vart jag har mig själv någonstans i det här avseendet iallafall. Så här är det för mig. Jag har en pojkvän, Mattias, som jag älskar överallt annat. Jag har B A R A ögon för honom, och nu menar jag det ordagrant. Andra killar intresserar mig inte. Det INTRESSERAR mig inte. Rör mig inte i ryggen. Ser jag en kille på stan som skulle råka se bättre ut än de flesta reflekterar jag inte ens över det. Jag tänker kanske något i stil med, "okej, han såg väl bättre ut än medelmåttan" Och detta händer.. Kanske MAX en gång i halvåret. Jag minns det inte ens senast, hallå? Jag bryr mig lixom inte. Jag mår dåligt av att se andra killar naked, liksom, andra killar i bar underkropp, eller ännu värre, en helt naken kille. Jag mår illa! Helt seriöst. Varför skulle jag vilja titta på någon annan när jag har en underbar pojkvän!? Räcker inte det med en då eller!? Jo, det gör det för mig. Det räcker så jävla väl med Mattias, bara Mattias för mig.
Jag VILL inte ha någon annan. Jag VILL inte se någon annan.
Nu syftar jag inte på att man skal blunda om man går på stan. Men det är en jävla skillnad från att gå på stan och tänka WOW vilken jävla heting till att bara kunna gå förbi, se och sedan konstatera att "jaha"
Jag fattar liksom inte!?
VAD är grejen!? Är jag ensam i världen om att tänka så här? Om att vara sån här!? Om att inte hela tiden, eller om bara så då och då, söka sig till andra!? Om det bara så är bilder, filmer, videos, presentetaionsbilder på nätet!? Det bekommer inte mig. Kanske, det hade gjort om jag var singel? Vem vet!? Men nu har jag en pojkvän. Världens finaste som jag är nöjd med. Jag vill inte ha någon annan. Jag vill inte S E på någon annan på det där sättet. På det där granskande äckliga sättet. Jag mår liksom illa vid tanken. Jag nöjer mig med en.
Men. Är det fel på mig för att det är så? Varför vill man se på andra? Vad är det som lockar? Jag anser att det måste vara en brist på någonting i förhållandet. Känslor, utseende, ja, något. Annars vill man inte. Är man 100% nöjd med sin partners utseende och är man 100% på att man vill vara med denne för resten av livet så VILL man inte. Och så är det, man SKA INTE VILJA.
Så. Detta får mig alltså då att undra. Gör jag något fel? Vad är fel med mitt utseende? vad är det som är fel!? Och följdfrågan... Som jag kanske inte ens vill ställa... Men varför då just jag!? VARFÖR vara med mig om det finns så sjukt mycket annat intressant där ute!? VARFÖR!?
Min högsta önskan, min högsta önskan är Mattias ska dela mina åsikter. Till 100%
Det är min önskan.
Annars anser jag att paret i fråga ABSOLUT inte är rätt för varandra. ABSOLUT inte.
Jag menar, okej, jag tänker inte sätta någon fuckin jävla gloria på mitt eget huvud nu och låtsas att jag är bättre än någon annan, men jag vet iallafall vart jag har mig själv någonstans i det här avseendet iallafall. Så här är det för mig. Jag har en pojkvän, Mattias, som jag älskar överallt annat. Jag har B A R A ögon för honom, och nu menar jag det ordagrant. Andra killar intresserar mig inte. Det INTRESSERAR mig inte. Rör mig inte i ryggen. Ser jag en kille på stan som skulle råka se bättre ut än de flesta reflekterar jag inte ens över det. Jag tänker kanske något i stil med, "okej, han såg väl bättre ut än medelmåttan" Och detta händer.. Kanske MAX en gång i halvåret. Jag minns det inte ens senast, hallå? Jag bryr mig lixom inte. Jag mår dåligt av att se andra killar naked, liksom, andra killar i bar underkropp, eller ännu värre, en helt naken kille. Jag mår illa! Helt seriöst. Varför skulle jag vilja titta på någon annan när jag har en underbar pojkvän!? Räcker inte det med en då eller!? Jo, det gör det för mig. Det räcker så jävla väl med Mattias, bara Mattias för mig.
Jag VILL inte ha någon annan. Jag VILL inte se någon annan.
Nu syftar jag inte på att man skal blunda om man går på stan. Men det är en jävla skillnad från att gå på stan och tänka WOW vilken jävla heting till att bara kunna gå förbi, se och sedan konstatera att "jaha"
Jag fattar liksom inte!?
VAD är grejen!? Är jag ensam i världen om att tänka så här? Om att vara sån här!? Om att inte hela tiden, eller om bara så då och då, söka sig till andra!? Om det bara så är bilder, filmer, videos, presentetaionsbilder på nätet!? Det bekommer inte mig. Kanske, det hade gjort om jag var singel? Vem vet!? Men nu har jag en pojkvän. Världens finaste som jag är nöjd med. Jag vill inte ha någon annan. Jag vill inte S E på någon annan på det där sättet. På det där granskande äckliga sättet. Jag mår liksom illa vid tanken. Jag nöjer mig med en.
Men. Är det fel på mig för att det är så? Varför vill man se på andra? Vad är det som lockar? Jag anser att det måste vara en brist på någonting i förhållandet. Känslor, utseende, ja, något. Annars vill man inte. Är man 100% nöjd med sin partners utseende och är man 100% på att man vill vara med denne för resten av livet så VILL man inte. Och så är det, man SKA INTE VILJA.
Så. Detta får mig alltså då att undra. Gör jag något fel? Vad är fel med mitt utseende? vad är det som är fel!? Och följdfrågan... Som jag kanske inte ens vill ställa... Men varför då just jag!? VARFÖR vara med mig om det finns så sjukt mycket annat intressant där ute!? VARFÖR!?
Min högsta önskan, min högsta önskan är Mattias ska dela mina åsikter. Till 100%
Det är min önskan.
Kommentarer
Trackback
