Gahhhhh

Bom, bom, bom, bom, bom... Min puls slår i 70000. Försöker döva känslorna med nozinan oxh kexchoklad. Hoppas jag somnar snart.

År sedan sist

Nu var det ju minst sagt ett tag sedan jag bloggade sist - hamnade faktiskt in här av en slump, känns som om de föregående inläggen var skrivna för tusen år sedan.

Shit vad saker kan förändras, och vad fort tiden går. Att mitt liv skulle ta denna drastiska ändring gör mig såå confused. Vem är jag? Och vem har jag blivit?

borderline

Ordet ekar i mitt huvud och jag kan inte tänka klart. Va? jag?

tablettmissbruk

Skojar ni med mig!?

Livet kan få radikala konsekvenser när man mått dåligt under en längre period och en läkare varit alltför välvillig med de där tabletterna som får en att ta sig upp bland molnen. Ord och fraser som "ta det försiktigt, de är mycket, mycket beroendeframkallande" tog jag med en klackspark. Ett vitt litet piller? Hallå? Jag? Beroende. Vilket skämt. Jag knaprade, befann mig i sjunde himlen var och varannan dag. mm.. lovely.

Nu sitter jag här. Min puls är dubbelt så hög, mitt hjärta slår oregelbundet och myrkrypningar i hela kroppen. Vill springa en mil samtidigt som jag vill lägga mig ner på golvet och ge upp. "bara en sista gång"

Onsdagens coctail bestod bl.a. av......

4 st sobril á 10 mg
1 st xanor á 1 mg
7 st nozinan á 5 mg
10 st atarax á 25 mg

så imorgon, gott folk, bär det av in på avgiftning. känns overkligt. vill bara skrika, men jag orkar inte.

RSS 2.0